DEN SVENSKA FRIHETEN
Det handlar om frihet, den eftersträvade, sällan definierade,
allmänt idealiserade friheten. Ordet är stort. Hur kan
det förstås? När vi initierade detta projekt så
saxade vi citat ur dagstidningar för att sätta det något
slitna begreppet frihet i perspektiv. Kajsa Ekis Ekman skriver så
här i en artikel i Dagens Nyheter (2008-11-09):
Alla tider har sina sätt att formulera friheten; för
oss tar den formen av ett val. Den är fri som har rätt
att välja och ju fler alternativ att välja mellan, desto
lyckligare […] Problemet är att nu verkar vi
tro att människans frihet är lika med konsumentens valfrihet.
[…] Innebörden i ordet valfrihet har nämligen förändrats
drastiskt och omärkligt. Om det tidigare handlade om rätten
att välja något annat, går dagens valfrihet ut
på att välja mellan samma sak. […] Tänk om
det vi kallar valfrihet i själva verket är en form av
kontroll? Ett sätt att hålla oss upptagna med banaliteter,
meningslösa val, för att vi inte skall hinna med det riktiga
valen?
Individens val har blivit en privatsak och som sådan, ett
förnekande av sambanden mellan människor. Då mister
det fria valet också sin enorma politiska och mänskliga
sprängkraft, sin förmåga att förändra
världen.
DAS BULLERBÜ-SYNDROM OCH DET STORA
VÄLKOMNANDET
Vi fortsätter samla perspektiv, artiklar i DN, SvD och
en snabb internetsökning hos SCB ger följande: 120'000
holländare vill lämna Holland och tänker sig Sverige
som sitt nya hemland. Svenska glesbygdskommuner marknadsför
sig därför flitigt på
olika emmigrantmässor och välkomnar personligen de som
tar det stora klivet att invandra. I Tyskland följer över
8 miljoner personer såpan ”Inga Lindström”
som utspelar sig i en svensk sommaridyll där livet är
enkelt och ordnat. Det talas om ”Das Bullerbü-Syndrom”.
Samtidigt avvisas ca 10'000 personer från Sverige varje år.
FRIHETENS POLITIK
Valår. Vart fjärde år är det val.
Det är då vi – teoretiskt sett – har möjlighet
att förändra världen, men såväl valdeltagandet
som förtroendet för politiker har sjunkit de senaste decennierna.
De politiska partierna söker efter de viktiga frågorna
och vill attrahera nya väljare, samtidigt används orden
”frihet” och ”rättvisa” allt oftare
av främlingsfientliga partier. ”Frihetens folk”
med Berlusconi i spetsen står starka i Italien och högerextremistiska
”Frihetspartiet” med Geert Wilders är på
frammarsch i Holland. Det finns även ett högerextremt
parti i Österrike med namnet ”Frihetspartiet”,
tidigare lett av Jörg Haider. I Tyskland har partiet ”Friheten”
nyligen startats. Ordet frihet används även i domännamnet
till en webbsida som kallar sig för ”en livsstilssajt
för medvetna svenskar”, den befolkas av nynazister. Så
här kan uppräkningen fortsätta.
Upplever vi en backlash? En längtan tillbaka till det trygga,
homogena, överblickbara livet i Bullerbyn – fjärran
från globaliseringens effekter och ökande krav på
att vara högpresterande, kreativa individer?
Vi frågar oss: om frihet har begränsats till att betyda
endast valfrihet eller frihet från ansvar och medborgaren
allt mer betraktas som en livsstilskonsument, vad finns då
för utrymme kvar att samtala om de stora frågorna, bortom
partipolitisk positionering och ytliga förenklingar?
Läs
om "Sverigepaketet" >>
Läs om "Föreställningen
om..." >>
|
